Hej!
Vill gärna rekommendera den svenska arbetarförfattarinnan MARIA HAMBERG som 2008 kommer ut med romanen
"Greklandssommar" på Ordfront.
Här ett klipp:
1999 Fem Unga-stipendiat Maria Hamberg
Juryns motivering:
”Maria Hamberg har något att berätta. Med motiv från arbetslivet skriver hon detaljrikt och trovärdigt om vanliga, unika människor och hon gör det med inlevelse och ofta med en tragikomisk udd. Att en god historia har en väl förberedd men ändå oväntad upplösning vet Maria och vi hoppas härmed att hon fortsätter att utveckla denna sin specialitet”.
Jag vill berätta om oss, människorna som befolkar den okända världen, landet industrin. Någon gång i samband med en strejk eller fabriksnedläggelse kan tv och tidningar intressera sig för vanligt folk. Men tre dagar senare har vi tappat nyhetsvärde och spåren sopas igen. Ändå finns det arbetare. Varje dag. Hela året. Jorden runt. Det är om oss jag vill berätta.
Jag debuterade 2002 med novellsamlingen "På väg till natten". Samma år fick jag Botkyrka kommuns kulturstipendium samt ett ettårigt stipendium från Författarfonden. 2004 kom min andra bok "Några gjorde hålen", noveller och dokumenteller om kvinnliga industriarbetare. Om "Några gjorde hålen" skrev Aftonbladet: "Hamberg skildrar människor med värme, utan att idealisera eller gräva ner sig i elände. Det här är en del svensk verklighet som sällan berättas och Hamberg gör det bitvis lysande."
Googla gärna vidare på Maria Hamberg för att få veta mer om henne, t.ex.
http://www.lotidningen.se/?id_site=8&id_item=14389 eller
http://allehanda.se/avdelning/kultur/21844 Citerat från intervju:
"Maria Hamberg har själv arbetat många år i den tunga industrin och kommer till den svenska litteraturen med erfarenheter som är nästan unika numera. Hon är faktiskt en riktig proletärförfattare som vet hur det är att svettas i en varm verkstadslokal, att kapa rör och stansa metallbitar, att slänga käft på lunchpauser och däremellan jobba hårt med monotona arbetsuppgifter.
Det går tretton svenska romaner på dussinet där huvudpersonen har ett jobbigt och monotont arbete, längtar bort, och inte kan förstå varför omgivningen inte noterat hans eller hennes stora intelligens efter förtjänst. "Arbetare-arbeten" är bara genomgångsstation för svenska författare.
Det finns absolut ingenting av denna tröttsamma egocentriska självbespegling i Maria Hambergs roman. Hon berättade själv i kultursidans intervju att hon i ungdomen egentligen skulle bli läkare, hoppade av efter åtta terminer för att istället ägna 30 år åt industrijobb. Det finns ändå inte ett uns av bitterhet eller självhävdelse i hennes roman. Hon torde vara lite av en dröm för LO. Hon är dock inte alls politisk i något ideologiskt avseende.
Romanens Betty är en helt igenom sympatisk huvudperson. Även Bettys nya kärlek, arbetskamraten -Junsele- (det ångermanländska slår igenom här och där, inklusive bruket att sätta o- framför ord) är helgjutet sympatisk.
Huvudtemat i romanen är nog ändå den medelålders kvinnans relation till sina barn. Kärleken till barnen är förstås orubblig, men mindre trevliga delar av barnens personligheter blir alltmer uppenbara ju äldre de blir.
Jag ser fram emot fler romaner av Maria Hamberg."
Välkommet vore att få möta denna 2000-talets arbetarförfattare- intressant att få höra henne på Ordmån/Krokodil!
Mvh
A.Ryum